Lanfranco Babbaro

Berätta lite om dig själv – var kommer du ifrån?

Jag är från Salerno, som ligger vid Amalfikusten i Italien. Jag kom till Sverige 1981.

Hur började ditt intresse för fotografering?

Det började redan i tonåren. Jag hade ett eget mörkrum där jag tillbringade mycket tid med att framkalla bilder. Det är något alldeles speciellt med doften av framkallningsvätskan – den glömmer man aldrig!

Men du har också haft en passion för musik, eller hur?

Ja, under många år tog faktiskt musiken över helt. Jag fotade knappt något under den perioden. Men i början av 2000-talet köpte jag en digitalkamera, och då tog jag steget från analog till digital fotografering. Det dröjde dock några år innan passionen blommade ut på riktigt igen.

När vände det – när hittade du tillbaka till fotografin på allvar?

För ungefär femton år sedan skaffade jag min första digitala systemkamera. Jag minns att jag tog några bilder, redigerade dem digitalt – och jag var fast direkt. Det var då passionen verkligen tog fart igen.

Hur var det att gå från mörkrum till digital framkallning?

Jag hade viss erfarenhet av Photoshop och grafiskt arbete, men hade aldrig jobbat med Lightroom tidigare. När jag väl började insåg jag snabbt vilka möjligheter som fanns. Jag önskar att jag hade haft dessa verktyg redan i mörkrummet – jag brukade till exempel skymma ljuset med kartongbitar för att justera exponeringen i himlen. Idag är det så mycket enklare.

Hur ser ditt arbetsflöde ut när du redigerar bilder?

Jag använder Lightroom för all framkallning, och när bilden är klar tar jag in den i Photoshop för eventuella justeringar eller signering inför publicering på nätet. En vanlig bild tar bara några minuter att framkalla, men vissa speciella bilder kan ta betydligt längre tid.

Vilka typer av motiv gillar du mest att fotografera?

Jag älskar landskapsfotografering. Jag återvänder ofta till mina favoritplatser för att försöka hitta nya vinklar. Jag föredrar vidvinkel, stående format och gärna dramatik i himlen – moln tillför ett helt annat djup och känsla i bilden.

Har din bakgrund påverkat ditt bildseende på något sätt?

Ja, min pappa var arkitekt, och från honom har jag fått en stark kärlek till arkitektur. Jag uppskattar både modern och gammal arkitektur – allt från Turning Torso till de charmiga gränderna i gamla italienska byar.

Du nämnde musiken tidigare – fotar du fortfarande konserter?

Absolut. Som musiker och gitarrist själv kan jag verkligen leva mig in i vad som händer på scenen. Jag tror att det hjälper mig att fånga musikerna på ett sätt som de själva hade uppskattat.

Vad har du fokuserat mer på den senaste tiden?

Studiofotografering och porträtt har vuxit för mig. Det är ett nytt område där jag ser många spännande möjligheter.

Vad betyder fotografin för dig, i grund och botten?

För mig handlar fotografin om upplevelser. Varje bild jag tar bär med sig en känsla och ett minne som jag vill dela med mig av. Inget ögonblick är det andra likt. Ett klick – och det är fast för evigt.

Ta en stund om njut av Lanfrancos bildkonst.